Forumindex Ukulelekommissionens forum

 
 Vanliga frågorVanliga frågor   SökSök   MedlemslistaMedlemslista   AnvändargrupperAnvändargrupper   Bli medlemBli medlem 
 ProfilProfil   Logga in för att läsa dina meddelandenLogga in för att läsa dina meddelanden   Logga inLogga in 

Ackord, så funkar det

 
Skapa nytt ämne   Svara på ämnet    Forumindex -> Ukulelemusik
Föregående ämne :: Nästa ämne  
Författare Meddelande
jukkalele
Custom (kosta mer) customer in waiting


Registreringsdatum: 20 april 2005
Inlägg: 7039
Ort: Stockholm

InläggPostat: sön jun 12, 2005 10:08 am    Rubrik: Ackord, så funkar det Svara med citat

Jag frågade vid senaste mötet om det fanns intresse av en liten redogörelse för hur ackord fungerar. Det fanns det. Tanken från min sida är att den som vet hur ackord är uppbyggda kan (mer eller mindre lätt)räkna ut hur man tar den på ukulelen även om man inte känner till dem i förväg.

Det visade sig när jag började tänka efter att uppgiften nog var större än jag tänkt mig. Man måste böja med lite grundläggande teoribildning. Detta kan vara rätt tråkig läsning, så den som så önskar kan helt enkelt strunta i det, tills behovet inses längre fram.

Jag har ingen formell musikutbildning, så det kan hända att jag inte alltid använder de gängse begreppen och förklaringsmodellerna. Jag tror dock att det i sak i stort sett är rätt.

Detta kommer att bli ett par tre kapitel i separata inlägg, allt eftersom jag hinner tänka ut vad jag ska skriva och sedan göra det. Det kan också hända att något jag skriver i kapitel 2 ger anledning att ändra det jag redan skrivit i kapitel 1. Därför föreslår jag att frågor och kommentarer i anslutning till detta läggs i en separat tråd, så att inte det kreativa flödet här blir avbrutet Razz . I denna fråge-/kommentarstråd kan lämpligen frågor kring Anders utmärkta länk också läggas in, liksom andra musikteori-/praktikrelaterade frågor. Att svara är naturligtvis fritt fram. Det är inte bara öppet för Anders och mig.

OK då kör vi:
_________________
Allt är väldigt ovisst. Det är jag helt säker på.
http://www.myspace.com/jukkalele
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
jukkalele
Custom (kosta mer) customer in waiting


Registreringsdatum: 20 april 2005
Inlägg: 7039
Ort: Stockholm

InläggPostat: sön jun 12, 2005 10:16 am    Rubrik: Svara med citat

OBS! Rättad version. Jag villade bort mig i mollskalan. Den blev fel i första versionen. Nu ska det stämma.
1. Toner och skalor

Toner som finns
Etnocentrisk som jag är tänkte jag bara uppehålla mig vid de västerländska skalorna och lämna annat därhän. (Visst verkar det nästan som att jag vet hur indiska, japanska, arabiska och diverse andra skalor funkar? Alltid lurar det någon)

Det finns sammanlagt 12 toner. Hallå där, säger någon, det finns ju massor med toner. Jodå svarar jag, men den 13:e är samma som den första, fast en oktav högre och så vidare. Oktav, säger du, framhärdar den envist okunnige, det är ju åtta toner ju. Ja, svarar jag då, något mindre tålmodigt denna gång, men i varje ”normal” skala finns bara åtta, eller egentligen sju. Den åttonde är samma som den första, fast en oktav högre. Den räknas väl med för att det ska låta snyggt på slutet när man spelar skalan.

Vi tar det alltså från början. Tonerna är:

C – C#/Db – D – D#/Eb – E – F – F#/Gb – G – G#/Ab – A – A#/Bb – B(H)

Sedan börjar det om från C. Man kan naturligtvis börja på vilken ton man vill och när raden tar slut går man helt enkelt tillbaka till början och fortsätter därifrån. Man kan också se detta som en cirkel. Tänk dig att du skriver ut tonraden, förstorar den våldsamt, tejpar ihop ändarna med texten inåt och sticker in huvudet innanför. Nu kan du vrida på skallen hur du vill och börja med vilken ton som helst och få alla toner i rätt ordning tills du kommer fram till den du började med.

Intervallet mellan två intilliggande toner kallas ett halvt tonsteg. Om man hoppar över en ton får man ett helt tonsteg. Varje halvt tonsteg motsvaras av ett band på ukulelen.

# betyder att tonen är höjd ett halvt steg. I tal lägger man till ett ”iss” efter tonens namn. F# uttalas alltså Fiss. Ett b betyder att tonen i stället är sänkt ett halvt steg. Det benämns i tal ”ess” eller ”ss”. Alltså t ex Gess och Ass. Det beror på tonarten om en ton ska kallas t ex G# eller Ab. Det lämnar vi därhän, åtminstone tillsvidare. Möjligen återkommer jag till det senare.

Bb brukar på svenska, i alla fall hittills, kallas ”be”. Det har sin egen historia. Det sägs att när man en gång i tiden importerade tonernas namn var de skrivna med små bokstäver. Tonen b var dock lite slarvigt skriven – den gick inte ihop nedtill. Den svenske läsaren tolkade det då som ett h och så har det förblivit sedan dess (och här menar jag inte Db). I den anglosaxiska världen har vårt H alltså alltid varit B. Numera börjar även vi använda B. Däremot har jag aldrig hör någon kalla Bb för ”bess”, utan man brukar slingra sig med ”bebe” eller ”sänkt B”. I bl a Italien kör man med Do-Re-Mi osv. Vad de höjda och sänkta tonerna kallas där har jag ingen aning om. På engelska kallas en höjd ton sharp och en sänkt flat. Alltså C# - C sharp och Eb – E flat.

Vad är en skala?
I en skala (scala är italienska för trappa) använder man alltså inte alla toner, utan bara de som låter bra tillsammans. Vilka det är, är nog till viss del kulturellt betingat. För att komplicera det hela så används ibland toner utanför skalan också, så det går att smyga in en och annan ton som inte tillhör skalan. Det bortser jag från här. Hur funkar det då? Eftersom C-dur är någon slags normalskala utgår jag från den.

Tonerna utan # eller b är tonerna i C-durskalan. De vita tangenterna på ett piano om man så vill.

C – D – E – F – G – A – B - C

Om man studerar dessa ett tag ser man kanske ett mönster. Räknat i halvtoner är intervallen mellan tonerna i skalan:

0(grundton) – 2 – 2 – 1 – 2 – 2 – 2 – 1

Den sista ettan är det som för oss tillbaka det sista halva tonsteget från B till C - om tonraden är rätt ihoptejpad förstås. Det är också den åttonde tonen i skalan. Samma intervall används för alla durtonarter, så om man spelar D-durskalan (D är ju en poppis ukketonart) blir det alltså:

D – E – F# - G – A – B – C# - D

Med hjälp av detta och lite djävlaranamma ska ni kunna reda ut vilken durtonart som helst.

Moll då? Jo där är intervallen lite förskjutna, nämligen:

0 – 2 – 1 – 2 – 2 – 1 – 2 – 2

Tonerna i C-mollskalan blir följaktligen

C – D – Eb – F – G – Ab – Bb – C

Ett närmare studium av tonraden med de tolv tonerna och mollintervallen visar att om man börjar med A, får man samma toner som i C-dur. A-moll och C-dur innehåller alltså samma toner, men har olika grundton. Tonarter (en dur och en moll) som har samma toner i sig kallas parallelltonarter. Det är alltid så att om man tar durtonartens grundton och flyttar sig tre steg (1 ½ tonsteg) till vänster/nedåt, så hittar man grundtonen i den molltonart som är parallell. Parallelltonarten till G-dur är alltså E-moll. Börjar man med moll går man förstås i motsatt riktning.

På engelska heter dur major och moll minor. Det har förmodligen med terserna att göra, vilket förklaras nedan. Minns också det där med sharp och flat. Att kalla Ab-dur för Ass major kan i värsta fall uppfattas som förolämpande.

Förutom dur och moll finns ytterligare skalor. T ex pentatoniska, med fem toner, som mest används i blues och rock, diverse kyrkotonarter, som även en del hårdrockare ibland använder mm. Detta är dock överkurs just här, eftersom det egentligen ska handla om ackordkonstruktion.

Viktigare toner i skalan
Tonerna i skalan har olika beteckningar, som man egentligen inte behöver känna till. Förutom några som kan komma till nytta när man bygger ackord. Tredje tonen kallas ters (egentligen står det för avståndet grundton-tredje ton, men för enkelhetens skull så…) och femte tonen kallas kvint. Sedan kan man möjligen räkna ut vad de övriga kallas om man så vill. Dessutom spelar septen, eller om man så vill sjuan, en ganska stor roll. Man kan lägga märke till att kvinten är densamma i dur och i moll. I moll är dock tersen ett halvt steg närmare grundtonen (liten ters) än i dur (stor ters). Även sjuan skiljer sig åt. I moll är den ett steg under grundtonen och i dur bara ett halvt.

Här har jag sagt att grundtonen är den ton man börjar med. Det är sant när det gäller skalor. Däremot behöver det inte alls gälla för låtar. Vad som är viktigt där är den andra sanningen om en skala, nämligen att den slutar med grundtonen. Man märker på något vis, om det nu är inlärt eller om det har någon genetisk/fysikalisk förklaring när en melodi (eller skala) kommer fram till grundtonen. Det är naturligt att sluta med den, som om något i och med det blivit fullbordat. Alltså slutar i princip alla låtar med tonartens grundton och även med motsvarande ackord. Man kan för effektens skull ibland göra avsteg från det, men då märks det tydligt att det inte är ”som vanligt”.

Var finns min favvoton?
Återstår alltså bara att hitta tonerna på ukken. I och för sig ska ni nu kunna räkna ut det ändå, men eftersom jag är så himla bussig… Jag tar med de första sju banden på varje sträng.
Kod:

B |---C---|-C#/Db-|---D---|-D#/Eb-|---E---|---F---|-F#/Gb-|
F#|---G---|-G#/Ab-|---A---|-A#/Bb-|---B---|---C---|-C#/Db-|
D |-D#/Eb-|---E---|---F---|-F#/Gb-|---G---|-G#/Ab-|---A---|
A |-A#/Bb-|---B---|---C---|-C#/Db-|---D---|-D#/Eb-|---E---|   

OK. Då vet vi tillräckligt om toner och skalor. Dessutom hittar vi tonerna på ukken. Då skulle jag föreslå lite skalövningar. Alltså att spela lite olika dur- och mollskalor upp och ner. Även om jag aldrig gör sådant så vet jag egentligen att det är nyttigt. På ukke är det lite svårt att använda A-strängen till skalövningar, eftersom den är en oktav ”för hög”. Men de övriga får väl duga.

I nästa avsnitt blir det dags att konstruera ackord.
_________________
Allt är väldigt ovisst. Det är jag helt säker på.
http://www.myspace.com/jukkalele
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
jukkalele
Custom (kosta mer) customer in waiting


Registreringsdatum: 20 april 2005
Inlägg: 7039
Ort: Stockholm

InläggPostat: mån jun 13, 2005 11:11 pm    Rubrik: Svara med citat

2. Hur görs ackord

Dur och moll
En orsak till att jag nämnde grundton, ters och kvint i förra avsnittet är att det är de tre tonerna som tillsammans skapar ackorden. I alla fall de vanliga dur- och mollackorden utan några siffror eller andra beteckningar efter. Den skala som används är ackordets. Ett A-ackord t ex använder A-dur medan Am använder A-mollskalan. Som nämnts är durtersen en stor ters, 2 heltoner, eller 4 halvtoner – 4 band över grundtonen. Molltersen är en liten dylik, 1 ½ ton, eller 3 halvtoner – 3 band över samma grundton. Skalorna är alltså:

A-dur: A – B – C# - D – E – F# - G# - A

A-moll: A – B – C – D – E – F – G – A (parallelltonart till C-dur som sagt)

Om vi börjar med dur, blir alltså grundton – ters – kvint: A – C# - E. Då gäller det att hitta dessa på ukulelen. A är väl lätt, eftersom det finns en sträng som heter så. Den får alltså vara lös. Tersen, C# finns på fjärde bandet på A-strängen, men vi använder ju redan den lösa strängen, så den tonen kanske finns någon annan stans. Jodå, andra bandet på B-strängen är ju också ett C#. Kvinten är alltså ett E. Det är en ton ovanför D. Därför är det logiskt att den tonen finns på andra bandet på D-strängen. OK ackordet är klart. Men vänta ett tag. Det är ju en sträng kvar. Då får vi alltså dubblera en ton. Vilken ska vi då ta? Ja, förslagsvis den ton som gör ackordet möjligt att ta med en någorlunda normal vänsterhand. Det visar sig då snabbt att det lämpligaste är att ta ett A till, eftersom det finns på tredje bandet på den överblivna F#-strängen. Ett A tas alltså 0-2-3-2- Det visste ni ju redan, men nu vet ni också varför.

Fjärde bandet på A-strängen är alltså ett C# och den tonen ingår i ackordet. Därför kan man faktiskt ta ackordet även 4-2-3-2. Det kan man göra av olika anledningar. Kanske låter det bättre i något sammanhang. Kanske kan man dra fördel av att det inte finns några lösa strängar. Det betyder att hela klabbet kan flyttas ett band nedåt eller något band uppåt. Ett band nedåt betyder att hela ackordet är en halvton lägre, alltså ett Ab. Ett band uppåt blir alltså i stället Bb och två band upp B osv. Ett B kan man ju ta på annat sätt, men om man t ex ska göra en snygg övergång B – Bb – A kan det vara bra att veta att man kan ta samma grepp och bara flytta det lite.

A-moll då? Jo skillnaden var ju den lilla tersen, alltså att tredje tonen är en halvton lägre än i dur. När det gäller A-ackord betyder det alltså att C# byts ut mot C. I normalfallet har vi bara ett C# i ackordet, på B-strängen. Genom att byta det på andra bandet, mot ett C på första har vi alltså vips gjort om ackordet till ett A-moll, dvs 0-2-3-1. Alternativt kan man förstås ta det 3-2-3-1.

På samma sätt kommer ni nu att kunna konstruera, eller analysera alla vanliga dur- och mollackord. Innan man blir varm i kläderna blir det antagligen ett väldans räknande i tonraden, i skalor och på strängar. Men trägen vinner – tror jag.

En liten grej till. I vissa utländska publikationer skrivs ibland mollackord små bokstäver, a, e osv i stället för Am och Em. Dur skrivs dock som ”vanligt” med stora bokstäver.

7 och maj7
Nu börjar det hända lite saker. Ett 7-ackord innehåller som namnet antyder skalans sjunde ton, eller sept. En lustighet är att en vanlig 7:a innehåller sjunde tonen i mollskalan, alltså en helton, eller två band under grundtonen. Grundton, ters och kvint finns också i ackordet, Det är alltså fyra toner, vilket ju kan vara praktiskt med tanke på antalet strängar.

Jag fortsätter att exemplifiera med A-ackorden. I ett A7 ska alltså även sjunde tonen i A-mollskalan vara med, trots att det är ett durackord. Den tonen är förstås ett G. Det lämpligaste är att byta ut A på F#-strängen mot ett G, som finns på första bandet. Ett A7 blir alltså 0-2-1-2. Vi har alltså kvar ett A på lös A-stäng och de fyra tonerna i ackordet på var sin sträng.

Am7 är förstås ett Am med utbyte av ena A:et mot G på samma sätt: 0-2-1-1

Om man i stället för att ta moll-7:an använder 7:an i durskalan får man ett maj7. Ni minns väl att dur på engelska heter major. I stället för G tar man alltså ett G# som är en halvton högre, vilket resulterar i greppet 0-2-2-2.

Hur moll-maj7 ser ut kan ni säkert räkna ut, men jag har nog aldrig sett sådana ackord i någon låt så de kanske aldrig används.

EDIT: Jag upptäckte just att Veronica av Elvis Costello innehåller ett Dm(maj7). Där ser man.

6 och 9
6-ackord innehåller som namnet antyder den sjätte tonen i skalan i stället för den sjunde. Och här är det durskalan som gäller, oavsett om det är dur- eller mollackord. I A-durskalan är den sjätte tonen ett F#. A6 tas alltså 0-2-0-2. Ett alternativt sätt är att ta det 0-4-3-2, eftersom fjärde bandet på D-stängen också är ett F#. Nackdelen med detta sätt att ta ackordet är att det inte längre innehåller någon kvint, alltså E. Det betyder att ackordet inte är fullständigt. Det passar säkert att spela så på många ställen, men om man behöver hela klangen får man inte det med detta grepp. En fördel med det alternativa sättet är att vid växlingar A-A6 får man det traditionella boogiekompet. Hur man gör avgörs alltså av vilken effekt man vill få fram.

Am6 blir alltså normalt 0-2-0-1.

9-ackorden innehåller grundton, ters, kvint, 7:a och 9:a. Ja det finns ju bara åtta toner så 9:an är egentligen samma som 2:an. I tonarten A alltså ett B. Att det inte heter 2-ackord beror på att det också finns andra ackord som heter så. De är samma sak fast utan 7:an. Ett 9-ackord innehåller alltså fem toner, vilket är omöjligt att ta på fyra strängar. Man får helt enkelt skippa en ton. Vilken man väljer att skippa kan bestämmas av vad som är möjligt när det gäller fingersättning och vilken klang man vill få fram. 7:an och 9:an bör nog vara med för att man med hörseln ska kunna förstå att det är ett 9-ackord. A9 kan t ex tas så här: 2-2-1-2. En egenhet med det är att det inte finns något A med i ackordet, bara de andra tonerna. Förhoppningsvis klara hjärnan av att fylla i det som saknas i det som når örat.

Sus4
Eller bara 4 eller ibland bara sus (kärt barn, osv). Ja inte helt oväntat lägger man på den fjärde tonen i skalan. I A betyder det att ett D läggs till ackordet. Det enklaste sättet är att lägga på ett lillfinger på tredje bandet på B-strängen. Ackordet blir alltså 0-2-3-3. Här försvinner alltså tersen och byts ut mot 4:an (kvarten). Jag vet faktiskt inte om det är OK att även spela tersen i detta ackord, eller om det byts ut mot 4:an. I de allra flesta fall är det dock praktiskt svårt att få till en fingersättning med både ters och 4:a, så det kanske inte spelar någon roll.

Dim och aug
Dim står för diminished, alltså minskad. Det betyder att avstånden mellan tonerna är ”minskade” till tre halvtoner mellan varje. Eftersom det finns tolv toner blir det fyra toner i ett dimackord. Det är lika långt mellan alla toner, så det finns ingen egentlig grundton. I stället är alla toner som ingår i ackordet grundtoner. Varje dim-ackord kan alltså sägas vara fyra olika ackord på en gång. Om vi fortsätter med A så innehåller ett Adim, eller A° som det också kan skrivas tonerna A – C – Eb – Gb. A finns som lös sträng, liksom Gb, dvs F#. Eb är första bandet på D-strängen och C är första bandet på B-strängen. A° tas alltså 0-1-0-1.

Eftersom det är tre halvtoner mellan varje ton i ackordet räcker det med tre ackord, med samma inbördes förhållande mellan strängarna för att täcka in alla möjliga dim-ackord.

Aug, står för augmented, dvs utökad. Är ”ökar” man i stället alla intervall till att bli två heltoner, fyra halvtoner eller band. Med tolv toner blir det alltså tre toner per ackord. I praktiken kan man tänka så att man tar ett durackord, men höjer kvinten ett halvt steg. Därför skrivs dessa ackord ibland +5, eller bara + Ett A-aug (A+) blir alltså 0-3-3-2. Aug är betydligt ovanligare än dimackord, men jag tog med dem också eftersom de har en konceptmässig likhet med dim.

Det är mycket nu
Ja det här är egentligen bara början. Det finns många fler varianter, men dessa borde räcka mer än väl i de allra flesta sammanhang. Man kan förstås också kombinera en del av de olika tilläggen till grundackorden. T ex kan man lätt föreställa sig ett A7sus4, A7+5 eller så. Hur man kan ta dem överlåter jag till er att räkna ut, liksom jag överlåter till er att överföra er nyvunna kunskap på andra ackord än A. Ett bra sätt att börja är kanske att dissekera de ackord man kan och på så sätt få en, om inte intuitiv så ändå någon typ av förståelse för hur det hänger ihop. Då har man kommit en bra bit på väg till att kunna räkna ut okända ackord utifrån dem man kan.
_________________
Allt är väldigt ovisst. Det är jag helt säker på.
http://www.myspace.com/jukkalele
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
jukkalele
Custom (kosta mer) customer in waiting


Registreringsdatum: 20 april 2005
Inlägg: 7039
Ort: Stockholm

InläggPostat: tis mar 07, 2006 11:26 am    Rubrik: Svara med citat

Kastade en snabb titt, nåja inte allfrör snabb hoppas jag. Jag tycker att det verkar väldigt lovande. Bra att du utvecklar det hela med ackordens inbördes relation. Allra mest gillade jag nog tabellen som talar om vilka toner som ingår i res ackror - typ xm6 osv. Överskådligt.

Jag hittade även ett smärre skrivfel. Det framgår av texten att det inte är fel tänkt utan just ett skrivfel. I den pentatoniska bluesskalan står det E# där det välan ska stå Eb.

Jag ser fram emot en fortsättning.
_________________
Allt är väldigt ovisst. Det är jag helt säker på.
http://www.myspace.com/jukkalele
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
hrlarson
Surpeti


Registreringsdatum: 23 augusti 2007
Inlägg: 6081

InläggPostat: sön jan 20, 2008 12:37 am    Rubrik: Svara med citat

Vilken skatt! Både du och posten. Det här är precis vad jag sökte. Krånglig musikteori förklarad på ett enkelt sätt. Jag kommer nog läsa igenom denna text ett antal gånger, tills jag penetrerat den. Omfattat den kanske är ett bättre uttryck, det finns ju så många snuskhumrar där ute. Fy!

Detta kan förhoppningsvis hjälpa mig att hjälpligt avbota min hjälplöshet att finurla ut korrekta ackord i slack key, vilket är ett av mina projekt.

Men nu är det här janteland och då ska man väl platta till dig så du inte blir för morsk av allt smicker och joller.

HUR KUNDE DU missa tillfället att påpeka att Asus4 även kan kallas A4. Som pappersformatet! Och det här är väl nästan vad amerikanerna kallar en "paper". En uppsats. Tänk vad stolligt. Ja, jag kan INTE sluta skratta.

Och vilket gruvligt språkfel i senaste kommentaren. "Ett smärre skrivfel". Det är på min ära ett STÖRRE skrivfel om jag får be. "Smärre" är ju komparativ av "små", som är ett adjektiv i plural form. Vafalls!


Efter den duvningen är det förhoppningsvis säkert att säga att JAG uppskattade din genomgång och verkligen ser fram emot fortsättningen, som jag hoppas blir av. Efter dessa (nåja) uppskattande ord.
_________________
iLars
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
Jörgen
Kommissionens Lautsprecher


Registreringsdatum: 31 januari 2006
Inlägg: 5701
Ort: Stockholm

InläggPostat: sön jan 20, 2008 2:08 am    Rubrik: Svara med citat

Det ligger stolligt många ovärdlerliga skatter dolda i forumets alla skrymslen. Frågan är hur man organiserar dem? Ett dilemma som
finns på alla forum. Att lyfta upp russinen (t.ex. till s.k. FAQ i trådar
som låses fast i forumdelarnas början är ett bra sätt (kanske finns det fler?).
_________________
Jag är bra på att göra andra bäst! Vad är du bra på?
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
jukkalele
Custom (kosta mer) customer in waiting


Registreringsdatum: 20 april 2005
Inlägg: 7039
Ort: Stockholm

InläggPostat: sön jan 20, 2008 11:33 am    Rubrik: Svara med citat

Om man nu ska vara korrekt så heter det Asus4 för att tersen är "suspended", dvs upphängd, eller i detta fall oupplöst. Med det menas att man i princip förväntar sig att den suspenderade kvarten (4) upplöses i tersen. Alltså att 4:an är tillfällig, Nu är ju inte det alltid fallet, men i princip är det väl så det är tänkt. "Sus" indikerar då liksom att det inte finns en ters utan att den är ersatt med kvarten. A4, skulle i princip kunna innehålla båda. Fast i praktiken är det förstås helt rätt. Man ser ofta bara A4. Förmodligen pga att det är platsbesparande.

Smärre skrivfel uppträder förstås alltid minst i par. Finns det annan komparativ till stora än större som ju också är komparativformen av stor? Varför ska de små ha fler ordformer än de stora?
_________________
Allt är väldigt ovisst. Det är jag helt säker på.
http://www.myspace.com/jukkalele
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Belzebukke



Registreringsdatum: 05 juni 2007
Inlägg: 535
Ort: Sundsvall

InläggPostat: mån jan 21, 2008 10:50 am    Rubrik: Svara med citat

Vore det inte trevligt att samla alla tips o råd som finns här på forumet i ett antal temainriktade pdf skrifter som man skulle kunna ladda ner från artikelsidan? Allteftersom det ramlar in mer tips så får man väl med ojämna mellanrum uppdatera pdf versionerna! Smile
_________________
Tänk gärna fel, men tänk själv! - Doris Lessing
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
trellebelle



Registreringsdatum: 15 april 2008
Inlägg: 144
Ort: Trelleborg

InläggPostat: ons apr 23, 2008 1:11 pm    Rubrik: Svara med citat

Håller fortfarande på och botaniserar på forumet och hittade nyss musikteorikursen. Vad impad jag blir! Det här behöver jag verkligen.
Vet ej om jag vågar berätta för andra om den, finns risk att man får skatta för förmånen.
Trellebelle
_________________
Kan det bli roligare.
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida
Visa inlägg nyare än:   
Skapa nytt ämne   Svara på ämnet    Forumindex -> Ukulelemusik Alla tider är GMT + 1 timme (svensk normaltid)
Sida 1 av 1

 
Hoppa till:  
Du kan inte skapa nya inlägg i det här forumet
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Du kan inte ändra dina inlägg i det här forumet
Du kan inte ta bort dina inlägg i det här forumet
Du kan inte rösta i det här forumet


Powered by phpBB © 2001, 2005 phpBB Group
Swedish translation by phpBB Sweden and Virtuality © 2003-2006