Ukulelekommissionens forum

[jukkalele]

Jag fr�gade vid senaste m�tet om det fanns intresse av en liten redog�relse f�r hur ackord fungerar. Det fanns det. Tanken fr�n min sida �r att den som vet hur ackord �r uppbyggda kan (mer eller mindre l�tt)r�kna ut hur man tar den p� ukulelen �ven om man inte k�nner till dem i f�rv�g.

Det visade sig n�r jag b�rjade t�nka efter att uppgiften nog var st�rre �n jag t�nkt mig. Man m�ste b�ja med lite grundl�ggande teoribildning. Detta kan vara r�tt tr�kig l�sning, s� den som s� �nskar kan helt enkelt strunta i det, tills behovet inses l�ngre fram.

Jag har ingen formell musikutbildning, s� det kan h�nda att jag inte alltid anv�nder de g�ngse begreppen och f�rklaringsmodellerna. Jag tror dock att det i sak i stort sett �r r�tt.

Detta kommer att bli ett par tre kapitel i separata inl�gg, allt eftersom jag hinner t�nka ut vad jag ska skriva och sedan g�ra det. Det kan ocks� h�nda att n�got jag skriver i kapitel 2 ger anledning att �ndra det jag redan skrivit i kapitel 1. D�rf�r f�resl�r jag att fr�gor och kommentarer i anslutning till detta l�ggs i en separat tr�d, s� att inte det kreativa fl�det h�r blir avbrutet . I denna fr�ge-/kommentarstr�d kan l�mpligen fr�gor kring Anders utm�rkta l�nk ocks� l�ggas in, liksom andra musikteori-/praktikrelaterade fr�gor. Att svara �r naturligtvis fritt fram. Det �r inte bara �ppet f�r Anders och mig.

OK d� k�r vi:
_________________
Allt �r v�ldigt ovisst. Det �r jag helt s�ker p�.
http://www.myspace.com/jukkalele

[jukkalele]

OBS! R�ttad version. Jag villade bort mig i mollskalan. Den blev fel i f�rsta versionen. Nu ska det st�mma.
1. Toner och skalor

Toner som finns
Etnocentrisk som jag �r t�nkte jag bara uppeh�lla mig vid de v�sterl�ndska skalorna och l�mna annat d�rh�n. (Visst verkar det n�stan som att jag vet hur indiska, japanska, arabiska och diverse andra skalor funkar? Alltid lurar det n�gon)

Det finns sammanlagt 12 toner. Hall� d�r, s�ger n�gon, det finns ju massor med toner. Jod� svarar jag, men den 13:e �r samma som den f�rsta, fast en oktav h�gre och s� vidare. Oktav, s�ger du, framh�rdar den envist okunnige, det �r ju �tta toner ju. Ja, svarar jag d�, n�got mindre t�lmodigt denna g�ng, men i varje �normal� skala finns bara �tta, eller egentligen sju. Den �ttonde �r samma som den f�rsta, fast en oktav h�gre. Den r�knas v�l med f�r att det ska l�ta snyggt p� slutet n�r man spelar skalan.

Vi tar det allts� fr�n b�rjan. Tonerna �r:

C � C#/Db � D � D#/Eb � E � F � F#/Gb � G � G#/Ab � A � A#/Bb � B(H)

Sedan b�rjar det om fr�n C. Man kan naturligtvis b�rja p� vilken ton man vill och n�r raden tar slut g�r man helt enkelt tillbaka till b�rjan och forts�tter d�rifr�n. Man kan ocks� se detta som en cirkel. T�nk dig att du skriver ut tonraden, f�rstorar den v�ldsamt, tejpar ihop �ndarna med texten in�t och sticker in huvudet innanf�r. Nu kan du vrida p� skallen hur du vill och b�rja med vilken ton som helst och f� alla toner i r�tt ordning tills du kommer fram till den du b�rjade med.

Intervallet mellan tv� intilliggande toner kallas ett halvt tonsteg. Om man hoppar �ver en ton f�r man ett helt tonsteg. Varje halvt tonsteg motsvaras av ett band p� ukulelen.

# betyder att tonen �r h�jd ett halvt steg. I tal l�gger man till ett �iss� efter tonens namn. F# uttalas allts� Fiss. Ett b betyder att tonen i st�llet �r s�nkt ett halvt steg. Det ben�mns i tal �ess� eller �ss�. Allts� t ex Gess och Ass. Det beror p� tonarten om en ton ska kallas t ex G# eller Ab. Det l�mnar vi d�rh�n, �tminstone tillsvidare. M�jligen �terkommer jag till det senare.

Bb brukar p� svenska, i alla fall hittills, kallas �be�. Det har sin egen historia. Det s�gs att n�r man en g�ng i tiden importerade tonernas namn var de skrivna med sm� bokst�ver. Tonen b var dock lite slarvigt skriven � den gick inte ihop nedtill. Den svenske l�saren tolkade det d� som ett h och s� har det f�rblivit sedan dess (och h�r menar jag inte Db). I den anglosaxiska v�rlden har v�rt H allts� alltid varit B. Numera b�rjar �ven vi anv�nda B. D�remot har jag aldrig h�r n�gon kalla Bb f�r �bess�, utan man brukar slingra sig med �bebe� eller �s�nkt B�. I bl a Italien k�r man med Do-Re-Mi osv. Vad de h�jda och s�nkta tonerna kallas d�r har jag ingen aning om. P� engelska kallas en h�jd ton sharp och en s�nkt flat. Allts� C# - C sharp och Eb � E flat.

Vad �r en skala?
I en skala (scala �r italienska f�r trappa) anv�nder man allts� inte alla toner, utan bara de som l�ter bra tillsammans. Vilka det �r, �r nog till viss del kulturellt betingat. F�r att komplicera det hela s� anv�nds ibland toner utanf�r skalan ocks�, s� det g�r att smyga in en och annan ton som inte tillh�r skalan. Det bortser jag fr�n h�r. Hur funkar det d�? Eftersom C-dur �r n�gon slags normalskala utg�r jag fr�n den.

Tonerna utan # eller b �r tonerna i C-durskalan. De vita tangenterna p� ett piano om man s� vill.

C � D � E � F � G � A � B - C

Om man studerar dessa ett tag ser man kanske ett m�nster. R�knat i halvtoner �r intervallen mellan tonerna i skalan:

0(grundton) � 2 � 2 � 1 � 2 � 2 � 2 � 1

Den sista ettan �r det som f�r oss tillbaka det sista halva tonsteget fr�n B till C - om tonraden �r r�tt ihoptejpad f�rst�s. Det �r ocks� den �ttonde tonen i skalan. Samma intervall anv�nds f�r alla durtonarter, s� om man spelar D-durskalan (D �r ju en poppis ukketonart) blir det allts�:

D � E � F# - G � A � B � C# - D

Med hj�lp av detta och lite dj�vlaranamma ska ni kunna reda ut vilken durtonart som helst.

Moll d�? Jo d�r �r intervallen lite f�rskjutna, n�mligen:

0 � 2 � 1 � 2 � 2 � 1 � 2 � 2

Tonerna i C-mollskalan blir f�ljaktligen

C � D � Eb � F � G � Ab � Bb � C

Ett n�rmare studium av tonraden med de tolv tonerna och mollintervallen visar att om man b�rjar med A, f�r man samma toner som i C-dur. A-moll och C-dur inneh�ller allts� samma toner, men har olika grundton. Tonarter (en dur och en moll) som har samma toner i sig kallas parallelltonarter. Det �r alltid s� att om man tar durtonartens grundton och flyttar sig tre steg (1 � tonsteg) till v�nster/ned�t, s� hittar man grundtonen i den molltonart som �r parallell. Parallelltonarten till G-dur �r allts� E-moll. B�rjar man med moll g�r man f�rst�s i motsatt riktning.

P� engelska heter dur major och moll minor. Det har f�rmodligen med terserna att g�ra, vilket f�rklaras nedan. Minns ocks� det d�r med sharp och flat. Att kalla Ab-dur f�r Ass major kan i v�rsta fall uppfattas som f�rol�mpande.

F�rutom dur och moll finns ytterligare skalor. T ex pentatoniska, med fem toner, som mest anv�nds i blues och rock, diverse kyrkotonarter, som �ven en del h�rdrockare ibland anv�nder mm. Detta �r dock �verkurs just h�r, eftersom det egentligen ska handla om ackordkonstruktion.

Viktigare toner i skalan
Tonerna i skalan har olika beteckningar, som man egentligen inte beh�ver k�nna till. F�rutom n�gra som kan komma till nytta n�r man bygger ackord. Tredje tonen kallas ters (egentligen st�r det f�r avst�ndet grundton-tredje ton, men f�r enkelhetens skull s�) och femte tonen kallas kvint. Sedan kan man m�jligen r�kna ut vad de �vriga kallas om man s� vill. Dessutom spelar septen, eller om man s� vill sjuan, en ganska stor roll. Man kan l�gga m�rke till att kvinten �r densamma i dur och i moll. I moll �r dock tersen ett halvt steg n�rmare grundtonen (liten ters) �n i dur (stor ters). �ven sjuan skiljer sig �t. I moll �r den ett steg under grundtonen och i dur bara ett halvt.

H�r har jag sagt att grundtonen �r den ton man b�rjar med. Det �r sant n�r det g�ller skalor. D�remot beh�ver det inte alls g�lla f�r l�tar. Vad som �r viktigt d�r �r den andra sanningen om en skala, n�mligen att den slutar med grundtonen. Man m�rker p� n�got vis, om det nu �r inl�rt eller om det har n�gon genetisk/fysikalisk f�rklaring n�r en melodi (eller skala) kommer fram till grundtonen. Det �r naturligt att sluta med den, som om n�got i och med det blivit fullbordat. Allts� slutar i princip alla l�tar med tonartens grundton och �ven med motsvarande ackord. Man kan f�r effektens skull ibland g�ra avsteg fr�n det, men d� m�rks det tydligt att det inte �r �som vanligt�.

Var finns min favvoton?
�terst�r allts� bara att hitta tonerna p� ukken. I och f�r sig ska ni nu kunna r�kna ut det �nd�, men eftersom jag �r s� himla bussig� Jag tar med de f�rsta sju banden p� varje str�ng.

[jukkalele]

2. Hur g�rs ackord

Dur och moll
En orsak till att jag n�mnde grundton, ters och kvint i f�rra avsnittet �r att det �r de tre tonerna som tillsammans skapar ackorden. I alla fall de vanliga dur- och mollackorden utan n�gra siffror eller andra beteckningar efter. Den skala som anv�nds �r ackordets. Ett A-ackord t ex anv�nder A-dur medan Am anv�nder A-mollskalan. Som n�mnts �r durtersen en stor ters, 2 heltoner, eller 4 halvtoner � 4 band �ver grundtonen. Molltersen �r en liten dylik, 1 � ton, eller 3 halvtoner � 3 band �ver samma grundton. Skalorna �r allts�:

A-dur: A � B � C# - D � E � F# - G# - A

A-moll: A � B � C � D � E � F � G � A (parallelltonart till C-dur som sagt)

Om vi b�rjar med dur, blir allts� grundton � ters � kvint: A � C# - E. D� g�ller det att hitta dessa p� ukulelen. A �r v�l l�tt, eftersom det finns en str�ng som heter s�. Den f�r allts� vara l�s. Tersen, C# finns p� fj�rde bandet p� A-str�ngen, men vi anv�nder ju redan den l�sa str�ngen, s� den tonen kanske finns n�gon annan stans. Jod�, andra bandet p� B-str�ngen �r ju ocks� ett C#. Kvinten �r allts� ett E. Det �r en ton ovanf�r D. D�rf�r �r det logiskt att den tonen finns p� andra bandet p� D-str�ngen. OK ackordet �r klart. Men v�nta ett tag. Det �r ju en str�ng kvar. D� f�r vi allts� dubblera en ton. Vilken ska vi d� ta? Ja, f�rslagsvis den ton som g�r ackordet m�jligt att ta med en n�gorlunda normal v�nsterhand. Det visar sig d� snabbt att det l�mpligaste �r att ta ett A till, eftersom det finns p� tredje bandet p� den �verblivna F#-str�ngen. Ett A tas allts� 0-2-3-2- Det visste ni ju redan, men nu vet ni ocks� varf�r.

Fj�rde bandet p� A-str�ngen �r allts� ett C# och den tonen ing�r i ackordet. D�rf�r kan man faktiskt ta ackordet �ven 4-2-3-2. Det kan man g�ra av olika anledningar. Kanske l�ter det b�ttre i n�got sammanhang. Kanske kan man dra f�rdel av att det inte finns n�gra l�sa str�ngar. Det betyder att hela klabbet kan flyttas ett band ned�t eller n�got band upp�t. Ett band ned�t betyder att hela ackordet �r en halvton l�gre, allts� ett Ab. Ett band upp�t blir allts� i st�llet Bb och tv� band upp B osv. Ett B kan man ju ta p� annat s�tt, men om man t ex ska g�ra en snygg �verg�ng B � Bb � A kan det vara bra att veta att man kan ta samma grepp och bara flytta det lite.

A-moll d�? Jo skillnaden var ju den lilla tersen, allts� att tredje tonen �r en halvton l�gre �n i dur. N�r det g�ller A-ackord betyder det allts� att C# byts ut mot C. I normalfallet har vi bara ett C# i ackordet, p� B-str�ngen. Genom att byta det p� andra bandet, mot ett C p� f�rsta har vi allts� vips gjort om ackordet till ett A-moll, dvs 0-2-3-1. Alternativt kan man f�rst�s ta det 3-2-3-1.

P� samma s�tt kommer ni nu att kunna konstruera, eller analysera alla vanliga dur- och mollackord. Innan man blir varm i kl�derna blir det antagligen ett v�ldans r�knande i tonraden, i skalor och p� str�ngar. Men tr�gen vinner � tror jag.

En liten grej till. I vissa utl�ndska publikationer skrivs ibland mollackord sm� bokst�ver, a, e osv i st�llet f�r Am och Em. Dur skrivs dock som �vanligt� med stora bokst�ver.

7 och maj7
Nu b�rjar det h�nda lite saker. Ett 7-ackord inneh�ller som namnet antyder skalans sjunde ton, eller sept. En lustighet �r att en vanlig 7:a inneh�ller sjunde tonen i mollskalan, allts� en helton, eller tv� band under grundtonen. Grundton, ters och kvint finns ocks� i ackordet, Det �r allts� fyra toner, vilket ju kan vara praktiskt med tanke p� antalet str�ngar.

Jag forts�tter att exemplifiera med A-ackorden. I ett A7 ska allts� �ven sjunde tonen i A-mollskalan vara med, trots att det �r ett durackord. Den tonen �r f�rst�s ett G. Det l�mpligaste �r att byta ut A p� F#-str�ngen mot ett G, som finns p� f�rsta bandet. Ett A7 blir allts� 0-2-1-2. Vi har allts� kvar ett A p� l�s A-st�ng och de fyra tonerna i ackordet p� var sin str�ng.

Am7 �r f�rst�s ett Am med utbyte av ena A:et mot G p� samma s�tt: 0-2-1-1

Om man i st�llet f�r att ta moll-7:an anv�nder 7:an i durskalan f�r man ett maj7. Ni minns v�l att dur p� engelska heter major. I st�llet f�r G tar man allts� ett G# som �r en halvton h�gre, vilket resulterar i greppet 0-2-2-2.

Hur moll-maj7 ser ut kan ni s�kert r�kna ut, men jag har nog aldrig sett s�dana ackord i n�gon l�t s� de kanske aldrig anv�nds.

EDIT: Jag uppt�ckte just att Veronica av Elvis Costello inneh�ller ett Dm(maj7). D�r ser man.

6 och 9
6-ackord inneh�ller som namnet antyder den sj�tte tonen i skalan i st�llet f�r den sjunde. Och h�r �r det durskalan som g�ller, oavsett om det �r dur- eller mollackord. I A-durskalan �r den sj�tte tonen ett F#. A6 tas allts� 0-2-0-2. Ett alternativt s�tt �r att ta det 0-4-3-2, eftersom fj�rde bandet p� D-st�ngen ocks� �r ett F#. Nackdelen med detta s�tt att ta ackordet �r att det inte l�ngre inneh�ller n�gon kvint, allts� E. Det betyder att ackordet inte �r fullst�ndigt. Det passar s�kert att spela s� p� m�nga st�llen, men om man beh�ver hela klangen f�r man inte det med detta grepp. En f�rdel med det alternativa s�ttet �r att vid v�xlingar A-A6 f�r man det traditionella boogiekompet. Hur man g�r avg�rs allts� av vilken effekt man vill f� fram.

Am6 blir allts� normalt 0-2-0-1.

9-ackorden inneh�ller grundton, ters, kvint, 7:a och 9:a. Ja det finns ju bara �tta toner s� 9:an �r egentligen samma som 2:an. I tonarten A allts� ett B. Att det inte heter 2-ackord beror p� att det ocks� finns andra ackord som heter s�. De �r samma sak fast utan 7:an. Ett 9-ackord inneh�ller allts� fem toner, vilket �r om�jligt att ta p� fyra str�ngar. Man f�r helt enkelt skippa en ton. Vilken man v�ljer att skippa kan best�mmas av vad som �r m�jligt n�r det g�ller fingers�ttning och vilken klang man vill f� fram. 7:an och 9:an b�r nog vara med f�r att man med h�rseln ska kunna f�rst� att det �r ett 9-ackord. A9 kan t ex tas s� h�r: 2-2-1-2. En egenhet med det �r att det inte finns n�got A med i ackordet, bara de andra tonerna. F�rhoppningsvis klara hj�rnan av att fylla i det som saknas i det som n�r �rat.

Sus4
Eller bara 4 eller ibland bara sus (k�rt barn, osv). Ja inte helt ov�ntat l�gger man p� den fj�rde tonen i skalan. I A betyder det att ett D l�ggs till ackordet. Det enklaste s�ttet �r att l�gga p� ett lillfinger p� tredje bandet p� B-str�ngen. Ackordet blir allts� 0-2-3-3. H�r f�rsvinner allts� tersen och byts ut mot 4:an (kvarten). Jag vet faktiskt inte om det �r OK att �ven spela tersen i detta ackord, eller om det byts ut mot 4:an. I de allra flesta fall �r det dock praktiskt sv�rt att f� till en fingers�ttning med b�de ters och 4:a, s� det kanske inte spelar n�gon roll.

Dim och aug
Dim st�r f�r diminished, allts� minskad. Det betyder att avst�nden mellan tonerna �r �minskade� till tre halvtoner mellan varje. Eftersom det finns tolv toner blir det fyra toner i ett dimackord. Det �r lika l�ngt mellan alla toner, s� det finns ingen egentlig grundton. I st�llet �r alla toner som ing�r i ackordet grundtoner. Varje dim-ackord kan allts� s�gas vara fyra olika ackord p� en g�ng. Om vi forts�tter med A s� inneh�ller ett Adim, eller A� som det ocks� kan skrivas tonerna A � C � Eb � Gb. A finns som l�s str�ng, liksom Gb, dvs F#. Eb �r f�rsta bandet p� D-str�ngen och C �r f�rsta bandet p� B-str�ngen. A� tas allts� 0-1-0-1.

Eftersom det �r tre halvtoner mellan varje ton i ackordet r�cker det med tre ackord, med samma inb�rdes f�rh�llande mellan str�ngarna f�r att t�cka in alla m�jliga dim-ackord.

Aug, st�r f�r augmented, dvs ut�kad. �r ��kar� man i st�llet alla intervall till att bli tv� heltoner, fyra halvtoner eller band. Med tolv toner blir det allts� tre toner per ackord. I praktiken kan man t�nka s� att man tar ett durackord, men h�jer kvinten ett halvt steg. D�rf�r skrivs dessa ackord ibland +5, eller bara + Ett A-aug (A+) blir allts� 0-3-3-2. Aug �r betydligt ovanligare �n dimackord, men jag tog med dem ocks� eftersom de har en konceptm�ssig likhet med dim.

Det �r mycket nu
Ja det h�r �r egentligen bara b�rjan. Det finns m�nga fler varianter, men dessa borde r�cka mer �n v�l i de allra flesta sammanhang. Man kan f�rst�s ocks� kombinera en del av de olika till�ggen till grundackorden. T ex kan man l�tt f�rest�lla sig ett A7sus4, A7+5 eller s�. Hur man kan ta dem �verl�ter jag till er att r�kna ut, liksom jag �verl�ter till er att �verf�ra er nyvunna kunskap p� andra ackord �n A. Ett bra s�tt att b�rja �r kanske att dissekera de ackord man kan och p� s� s�tt f� en, om inte intuitiv s� �nd� n�gon typ av f�rst�else f�r hur det h�nger ihop. D� har man kommit en bra bit p� v�g till att kunna r�kna ut ok�nda ackord utifr�n dem man kan.
_________________
Allt �r v�ldigt ovisst. Det �r jag helt s�ker p�.
http://www.myspace.com/jukkalele

[jukkalele]

Kastade en snabb titt, n�ja inte allfr�r snabb hoppas jag. Jag tycker att det verkar v�ldigt lovande. Bra att du utvecklar det hela med ackordens inb�rdes relation. Allra mest gillade jag nog tabellen som talar om vilka toner som ing�r i res ackror - typ xm6 osv. �versk�dligt.

Jag hittade �ven ett sm�rre skrivfel. Det framg�r av texten att det inte �r fel t�nkt utan just ett skrivfel. I den pentatoniska bluesskalan st�r det E# d�r det v�lan ska st� Eb.

Jag ser fram emot en forts�ttning.
_________________
Allt �r v�ldigt ovisst. Det �r jag helt s�ker p�.
http://www.myspace.com/jukkalele

[hrlarson]

Vilken skatt! B�de du och posten. Det h�r �r precis vad jag s�kte. Kr�nglig musikteori f�rklarad p� ett enkelt s�tt. Jag kommer nog l�sa igenom denna text ett antal g�nger, tills jag penetrerat den. Omfattat den kanske �r ett b�ttre uttryck, det finns ju s� m�nga snuskhumrar d�r ute. Fy!

Detta kan f�rhoppningsvis hj�lpa mig att hj�lpligt avbota min hj�lpl�shet att finurla ut korrekta ackord i slack key, vilket �r ett av mina projekt.

Men nu �r det h�r janteland och d� ska man v�l platta till dig s� du inte blir f�r morsk av allt smicker och joller.

HUR KUNDE DU missa tillf�llet att p�peka att Asus4 �ven kan kallas A4. Som pappersformatet! Och det h�r �r v�l n�stan vad amerikanerna kallar en "paper". En uppsats. T�nk vad stolligt. Ja, jag kan INTE sluta skratta.

Och vilket gruvligt spr�kfel i senaste kommentaren. "Ett sm�rre skrivfel". Det �r p� min �ra ett ST�RRE skrivfel om jag f�r be. "Sm�rre" �r ju komparativ av "sm�", som �r ett adjektiv i plural form. Vafalls!

Efter den duvningen �r det f�rhoppningsvis s�kert att s�ga att JAG uppskattade din genomg�ng och verkligen ser fram emot forts�ttningen, som jag hoppas blir av. Efter dessa (n�ja) uppskattande ord.
_________________
Totalmoddad P'Mico sopran
Runesson sopran

[J�rgen]

Det ligger stolligt m�nga ov�rdlerliga skatter dolda i forumets alla skrymslen. Fr�gan �r hur man organiserar dem? Ett dilemma som
finns p� alla forum. Att lyfta upp russinen (t.ex. till s.k. FAQ i tr�dar
som l�ses fast i forumdelarnas b�rjan �r ett bra s�tt (kanske finns det fler?).
_________________
Jag �r bra p� att g�ra andra b�st. Vad �r du bra p�?

[jukkalele]

Om man nu ska vara korrekt s� heter det Asus4 f�r att tersen �r "suspended", dvs upph�ngd, eller i detta fall ouppl�st. Med det menas att man i princip f�rv�ntar sig att den suspenderade kvarten (4) uppl�ses i tersen. Allts� att 4:an �r tillf�llig, Nu �r ju inte det alltid fallet, men i princip �r det v�l s� det �r t�nkt. "Sus" indikerar d� liksom att det inte finns en ters utan att den �r ersatt med kvarten. A4, skulle i princip kunna inneh�lla b�da. Fast i praktiken �r det f�rst�s helt r�tt. Man ser ofta bara A4. F�rmodligen pga att det �r platsbesparande.

Sm�rre skrivfel upptr�der f�rst�s alltid minst i par. Finns det annan komparativ till stora �n st�rre som ju ocks� �r komparativformen av stor? Varf�r ska de sm� ha fler ordformer �n de stora?
_________________
Allt �r v�ldigt ovisst. Det �r jag helt s�ker p�.
http://www.myspace.com/jukkalele

[Belzebukke]

Vore det inte trevligt att samla alla tips o r�d som finns h�r p� forumet i ett antal temainriktade pdf skrifter som man skulle kunna ladda ner fr�n artikelsidan? Allteftersom det ramlar in mer tips s� f�r man v�l med oj�mna mellanrum uppdatera pdf versionerna!
_________________
T�nk g�rna fel, men t�nk sj�lv! - Doris Lessing

[trellebelle]

H�ller fortfarande p� och botaniserar p� forumet och hittade nyss musikteorikursen. Vad impad jag blir! Det h�r beh�ver jag verkligen.
Vet ej om jag v�gar ber�tta f�r andra om den, finns risk att man f�r skatta f�r f�rm�nen.
Trellebelle
_________________
Kan det bli roligare.